Byggnader på kulturområdet i Boden
Överluleå kyrka
Kyrkstugorna
När Boden blev stad 1919 fanns här 128 stugor, i dag finns 32 av dessa kvar. Man hade planerat att bygga 400 men så blev det inte. Men några av de kvarvarande stugorna är äldre än kyrkan. Vid församlingsdelningen år 1831 tog Övre Lulesockenborna med sig sina stugor från Gammelstad. Det är vid församlingsdelningen som Över- och Nederluleå kommer till. Förut hette det Lule socken. O. G. Alm var den byggmästare som år 1854 byggde kyrktornet till Nederluleå kyrka (Deogloria). Tidigare hade endast funnits klockstapel av trä.
Kyrkstugorna kan hyras för kortare tid av turister och hemvändare under sommarhalvåret. Under bl.a. marknader finns utställare där.
Almska skolan
Skolan är den äldsta bevarade skolbyggnaden i Bodens kommun. Den tillkom vid allmänna skolpliktens införande 1842. Församlingen fick fem år på sig att genomföra reformen, och det behövdes, för både pengar och lokaler saknades. Åren 1846 – 47 byggdes skolan. Det var Per Nilsson från Vittjärv som hade lämnat det billigaste anbudet.
Skolan blev färdig på våren 1848 men togs i bruk november 1847. Verksamheten pågick till fram på 1940-talet med bl.a. slöjd-undervisning.Skolans första lärare blev Richard Lindgren (*1824 +1874). Han tjänstgjorde åren 1847 – 1874.År 1875 utsågs Nils Oskar Alm (*1850 +1923) till kantor och folkskollärare i Överluleå församling. Han kom att verka i 48 år. Det var efter honom skolan fick sitt namn.
Nu används huset till konferenslokal m.m.
Norrigården
År 1797 delades hemmanet Svartbyn nr 6 Oll i två delar. Sonen Olof Olofsson Palmgren behöll hemgården Oll och mågen Hans Jonasson fick den del som kom att kallas Norrigård. Huset byggdes troligen 1798 och är en större norrbottensgård. Vid 1800-talets mitt höjdes huset några timmervarv och vindsfönstren tillkom. Den siste ägaren var, år 2000 byaåldermannen i Svartbyn, Harry Berggren, som skänkte gården till Boden stad 1972. I samband med flytten hit renoverades huset och i vissa rum kan man se exempel på den ursprungliga målningen.
Numera är det Restaurang Norrigården.
Robbgården
Det hemman som kom att kallas ”Robb” i Svartbyn nr 7, har troligen fått sitt namn av pastor Pehr Roberts som betalade skatt i byn 1635 – 1638. Gården byggdes av Anders Nilsson som kommit till byn 1735, från Sunderbyn, då han gifte sig med Ella Hansdotter från Svartbyn nr 1 Härs. 1738 köpte Anders hemmanet och snart därefter uppsattes byggnaden.Gården är av vanlig norrbottenstyp med tio knutar. Invändigt har gården kvar sitt ursprungliga utförande av tak och väggar, samt delvis den slamfärgsbehandling som var vanlig vid denna tid.Den stenbro som fortfarande finns intill huset gjordes av en arbetare vid kanalbygget för 325 riksdaler. I brostenarna finns inhugget ”JJE 1831” vilket är ägaren Johan Jacob Ersson f 1831, där står även ”B 1866” vilket anger årtalet när bron gjordes.Siste ägare var John Johansson som tog sig namnet Robbegård.Gården köptes av Bodens kommun i slutet av 1970-talet.
Här håller Boden-Överluleå Hembygdsförening till.
Råbäcksgården
Råbäcken nr 3
Olof Pehrsson från Heden fick skattefrihet för ett nybygge i Råbäcken år 1774. Han blev gårdens förste ägare, sannolikt tog han med sig bostadshuset från Heden.Gården är unik, så tillsvida att den inte är en hel norrbottensgård, eftersom den saknar den stora salen.Vid Olof Pehrssons död 1787 övertogs gården av mågen Jöns Olofsson-Lustigbuss.Om honom finns en sägen som säger, att han år 1809 dräpte tre ryska kosacker som kom och störde honom under frukosten. Han skall ha slagit ihjäl dessa i köket och sedan släpat ut och begravt dem.Gårdens siste ägare var Filip Enberg. Genom omläggningen av vägen till Luleå, genom Råbäcken, tvingades man att riva huset på grund av att det kom för nära vägen. Det flyttades år 1971 till nuvarande plats.
Här håller Boden Överluleå ForskarFörening till.
Tingshuset
Genom kungl. brev den 11 december 1830 delades Luleå tingslag i två delar. Nederluleå med tingsställe i Gammelstad och Över-luleå i Boden. 1834 var tingshuset färdigt att tas i bruk, med tingssal och tre rum för domare, nämndemän och åklagare samt för parter och vittnen. Det kom att användas fram till 1932, när domsagan flyttade till det nya polishuset vid Lulevägen.I denna lokal dömdes arbetarna från Edeforsupproret år 1865. Detta var första instans.
Bagarstugan
Bagarstugan kommer från Svartbyn i Bodens kommun och är byggd där i början på 1800-talet.Kvinnorna bakade bröd gemensamt, men man kunde också leja en så kallad ”bakkvinna.” Tidpunkten var som regel på hösten och våren under 2 – 3 dagar, ibland längre.Man bakade ungefär 400 bröd per dag. Mindre bak av limpor och annat mjukt bröd förekom emellanåt till jul, påsk, slåtter m.m.Bagarstugan flyttades till nuvarande plats i början på 1970-talet.För att hyra in sig och baka matbröd för eget behov är det bra om man är medlem i Hembygdsföreningen och att man behärskar bakkonsten. Priser enligt överenskommelse!
Gårdssmedjan
Smedjan är från 1700-talets senare del och kommer från Svartlå i Bodens kommun.Här tillverkades och reparerades alla verktyg och redskap som behövdes för arbetet på gården. Bodens kommun nyttjade förköpsrätten och köpte smedjan 1970 av Gunvor Hjärtström.Smedjan används på Hembygdsdagarna i slutet av juli och vid Skördefesten i slutet av augusti.
Härbren
Dessa två härbren kommer från Svartlå i Bodens kommun. Det större är från början av 1800-talet och det mindre från slutet av 1700-talet.Här förvarades vinterförrådet av mat och torrfoder. På övre loftet hade man ofta klädförråd. Härbret användes ibland också som mangelbod för den tidens trämangel.
Långlogen
Långlogen kommer från Sävast och är byggd i mitten på 1800-talet.1992 flyttades den till nuvarande plats av Hembygdsföreningen.Konstutställningar med bl.a. ”Konst i det gröna” genomförs här. Om vädret är bra ute på logens vägg, om det är mindre bra i logen.Byasågen, hitom logen, är från början av 1930-talet och drivs med råoljemotor. Den kommer från Lombäcken och har varit i drift på denna plats sedan 1999.
Utedass
Utedasset kommer från Svartlå och är från 1700-talets senare del. Kommunen köpte det genom nyttjande av förköpsrätten av Gunvor Hjärtström 1970.
Skomakeriet
Skomakeriet kommer från Flarken i Överluleå kommun.Det var Oskar Joel Nilsson, född 1905, död 1995, som startade skomakeriet år 1937.Huset flyttades till kulturområdet 2007. Där inne finns även Joels skosymaskiner, skoläster, pligg och allt annat som används för skotillverkning. Under hembygdsdagarna är det öppet hus och då visas även ett bildspel om skotillverkning.
Torp
Torpet är egentligen en bagarstuga från Grangärda, skänkt av A 8/Fo 63. År 2007 kom stugan från Svedjeberget, där den användes av guidepersonalen.
Information och foton av Eila och Björn Fredriksson
Byasågen
Den gamla byasågen som drivs av en råoljemotor och ursprungligen kommer från Lombäcken/Mockträsk flyttades till hembygdsområdet 1999.
Den var nu i stort behov av att komma under tak för att inte förstöras. Hembygdsföreningen startade ett omfattande projekt för att få till ett såghus.
Med ekonomiskt stöd av Riksantikvarieämbetet och Bodens kommun samt många timmars ideellt arbete kom såghuset på plats 2019.
[2jslideshow 1055]
Här får vi se den äldre tekniken hur man sågade virke.
